Nu är våren här och det betyder nationella prov i svenska. Det
i sin tur betyder mycket uppsatsläsning. Jag kan man uttrycka det på det så att
Easy Reader får jobba ordentligt och det känns som att Alva och jag har blivit
bästa kompisar. Förlåt, jag har inte presenterat henne, det är namnet på den
automatiska rösten i programmet. Jag kanske ska skaffa mig ett socialt liv. När
man tycker att en automatisk röst är en kompis kanske det är dags att fundera
lite.
Jag har också funderat lite över Facebookgruppen #tackvareassistansen
Det finns ganska mycket jag kan göra tack vare assistans. Det som slår mig mest
kanske det som jag inte hade kunnat göra om assistansen inte fanns. Jag hade definitivt
inte kunnat jobba som lärare och då hade jag kanske känt mig mindre behövd i
samhället, vilket skulle kunna leda dåligt självförtroende. Det som jag tycker
är den viktigaste punkten att trycka på är att utan assistans så får eleverna
träffa mig och andra i min situation. En sak som, enligt mig, leder till segregation
vilket naturligtvis inte är bra. Min slutsats blir följdakligen att dra in
assistansen är dåligt för hela samhället
Jag har också varit i tidningen en gång till den senaste tiden.
Denna gång i Tidningen Gymnasiet. Det är en tidning från Lärarförbundet, samma som Chef
& Ledarskap. Det är roligt för när reportaget gjordes fick jag frågan ”Vad
gör du när du bara vill ta det lugnt och slappa?” Jag kunde inte riktigt svara
på frågan, men nu har jag kommit på det. Jag spelar meningslösa dataspel såsom
Backgammon och Patiens. Så nu vet ni det.
Tack för denna gång och glad påsk
Nu har jag påsklov
Johan
